Personliga startsidor

Jag har använt iGoogle som startsida under en längre tid med bara ett litet antal moduler tillagda. Det är först under resans gång med 10+1 saker för LUB som jag riktigt s.a.s. har kommit igång med tjänsten och lärt mig att se alla möjligheter som den erbjuder med t.ex. det stora antalet gadgets eller tillvalsprogram som man kan välja på.
IGoogle är väldigt lätt att arbeta med och designa efter eget önskemål. Innehållet på sidorna kan lätt flyttas till en annan kolumn eller delsida genom att man endast behöver dra och släpa sidkomponenterna för att åstadkomma en förändring i layouten.
Jag har delat upp innehållet i min iGoogle i olika flikar eller delmenyer, och på varje menysida använder jag mig av tre kolumner. Jag har även noterat att den svenska iGoogle (.se) skiljer sig från motsvarande engelsk (.com) genom att det på den svenska skapas flikar för delmenyerna medan det på den engelska istället skapas rubriker för delmenyer och delsidor vilka lägger sig vertikalt på vänstra sidan av skärmen.
Det gäller också att ha en snabb internetuppkoppling om man har många gadgets på sidorna, annars kan det ta väldigt lång tid för startsidan att fullständigt laddas.
På iGoogle har jag främst installerat gadgets som kopplar upp mig mot program/applikationer som jag ofta använder. Mina delmenyer har rubrikerna: RSS, Nyheter, Ekonomi, Socialt, Musik, Väder, Blandat.
Exempel på program/applikationer som kan användas direkt via min personliga startsida utgör: Gmail - jag kan i en ruta på min iGoogle direkt se de senaste mailen jag har fått, Google Map Search, Google Translate, Wikipedia, You Tube, mina Picasa webbfoton, var och en av mina RSS-flöden, Facebook och mina bokmärken på Delicious etc.

Podcast/screencast

Jag använder redan Google Reader som verktyg för att hämta RSS-flöden. I denna övning prenumererade jag på ljudfiler från Sveriges Radios webbplats. Närmare bestämt på programmet Vetenskapsradion, som sänds varje dag. Därför levereras också varje dag en ljudfil med det innehållet till Google Reader. Ett utmärkt sätt att hålla sig uppdaterad och att kunna lyssna på sitt favoritprogam när och var som helst.
Jag försökte även att prenumerera på filer som innehåller både ljud och bild. Det fungerade inte i Google Reader, så jag var tvungen att finna något annat verktyg. På svt:s webbplats fick jag tips om olika gratisprogram som kunde användas, bl.a. iTune som tillhör Mac-världen, men som ändå fungerar på PC. Eftersom jag inte tillhör den världen valde jag att försöka hitta något annat gratisprogam, vilket lyckades. Jag hittade open source programmet Miro HD Video Player (www.getmiro.com). Programmet fungerar utmärkt. Om man vill prenumerera på en video podcast, dvs vidcast, är det bara att klistra in url-en för RSS-flödet och nedladdningen startar automatiskt.
Jag har huvudsakligen abonnerat på svt:s samhällsprogram, såsom Uppdrag granskning, Dokument inifrån, Plus. Svt kallar detta koncept för podd-tv.
Programmet Miro har även stöd för fildelning, men detta sker med s.k. LegalTorrents och material som laddas ned lyder under Creative Commons licenser.

Sociala nätverk/Facebook

Facebook kan vara ett bra sätt att hålla kontakt med sina vänner, dvs att återigen få kontakt med gamla vänner och att skaffa sig nya vänner. Även institutioner/företag kan bli medlemmar och skapa sina webbsidor. Om människor anser Facebook vara viktigt och man tycker om att synas där, så bör även biblioteken utnyttja detta nya kommunikationsforum och vara tillgängliga/synliga där.

Sociala bokmärkestjänster

Sociala bokmärken betyder i detta sammanhang att flera personer kan dela på, dvs ha gemensamt ett antal bokmärken. Så kan t.ex. personer i en organisation som arbetar inom samma funktion lägga upp gemensamma bokmärken som hjälper och stöder dem i det dagliga utförandet av arbetsuppgifterna.
På ett bibliotek kan t.ex. informationspersonalen ha gemensamt en lista över ofta efterfrågade och använda informationsresurser. Detsamma gäller för de som katalogiserar.
Att använda taggar för att klassificera/indexera resurserna ger huvudsakligen fördelar.
Det blir främst lättare att hitta sina bokmärken. För att underlätta en enhetlig taggning ger systemet förslag till taggar som använts tidigare, samt antalet resurser som är taggade med en viss term. Ett problem kan annars vara att samma företeelse taggas med olika begrepp, samt att olika företeelser taggas med samma taggar, men i det stora hela överväger fördelarna.
En ytterligare fördel med social taggning är att om man är intresserad av ett visst ämne kan man prenumerera på bokmärken som är täcker just detta ämne.
CiteULike är, så att säga, en social bokmärkestjänst för forskare som vill lagra, organisera och dela med sig av de vetenskapliga artiklar de läser. All citering av artiklar sker automatiskt. Man behöver därför inte själv skriva in något. Allt sker via din webbläsare, därför behövs ej något ytterligare program installeras, och allt kan från vilken dator som helst som har internet-uppkoppling. Du kan dela ditt "bibliotek", dvs dina uppladdade artiklar med andra och få veta vilka som läser samma artiklar som du själv. Detta kan också hjälpa dig att upptäcka artiklar som är relevant för dig men som du hittills inte har känt till. Varje artikel kan "taggas" med så många taggar som du själv bestämmer. Artiklar med samma taggar kan sedan ordnas i grupper, vilka du kan dela med andra användar/forskare.

Dela/samarbeta

Personer som arbetar tillsammans i ett projekt på en arbetsplats och som behöver dokumentera sitt arbete kan med fördel använda använda Google Docs. Då kan alla medlemmar i gruppen arbeta mot samma dokument och var och en kan gå in och uppdatera dem. Det kan också vara en fördel att använda Google Docs om vissa projektdeltagare vid något tillfälle saknar Microsoft Office paket på sin dator. Google Docs kan till stor del ersätta det.
Ang. användarvillkoren för Google Docs står det följande: “You retain copyright and any other rights you already hold in Content which you submit, post or display on or through, the Services.”, dvs alla dokument och data som jag publicerar tillhör mig.
Om Google Apps kan sägas att det är ett helt paket av Googleprogram och tjänster för kommunikation mellan olika individer i en organisation som t.ex. företag, skolor. En del frågor om sekretess aktualiseras vid en övergång till Google Apps, speciellt om organisationen hanterar viktig och känslig information. T.ex. "Hur hanteras identitet och åtkomst?" "Hur säkert lagras data?" Hur säker och skyddad är dataöverföringen?" "Hur pålitlig är leverantören, i detta fall Google, och hur länge kan man räkna med att hans finns kvar på marknaden?"

Wiki och bibliotek

Wiki kan användas för att öka kontakten och kommunikationen med biblioteksanvändarna, vilka då lättare kan komma till tals med sina önskningar och åsikter, eftersom de kan läsas av alla som går in på bibliotekets blogg/wiki.

I undervisningen kan wikin användas i samband med distanskurser. Deltagarna kan direkt skriva in sina svar i wikin, som sedan kan läsas av alla deltagare i en kurs.

För övrigt kan ett biblioteks alla webbsidor läggas i en wiki för att därigenom öka interaktionen med biblioteksutnyttjarna.

Dela bilder och filmer

Kan t.ex. vara till stor hjälp vid utbildning av bibliotekets användare. Biblioteket kan själv producera sina instruktionsfilmer som sedan läggs ut på bibliotekets webbplats. Det kan vara filmer om hur man effektivt söker i bibliotekets OPAC, hur man hittar i biblioteket och hur man bäst utnyttjar bibliotekets samlingar och resurser, hur man hittar material inom ett visst ämnesområde, hur man fjärrlånar, etc. För distansstuderanden kan instruktionsfilmerna också vara till en stor hjälp.